Så är Julen avklarad även detta år. Ledsen Spidey för att du fått hålla upp Bloggen på egen hand, men Julen är ju ett obligatoriskt ok att bära och den stal som vanligt all vaken tid under den vecka som varit.Jag måste erkänna att trots mina kavata påstående om att julbordet inte skulle bli några problem trots operationen, så kände jag mig inte speciellt sugen på att åka till svärföräldrarna och sitta och smutta på min soppslev, medan de andra tryckte sina ansikten fulla med julmat. Julen har ju liksom bara två syften egentligen, julklappar och julmat.
Med darrig ekonomi har vi inte vågat spendera så mycket som vi velat på julklapparna, utan mest inriktat oss på att de yngsta i familjen ska få något. Jag och Jenny hade inte köpt något till varandra alls, utan Jenny använde istället dem pengarna och piffade upp vårt somrum medan jag låg kvar på sjukhuset efter operationen. Numera slipper vi de fula röda tapeterna med gulvita prickar, utan har istället ett behagligt neutralt vitt sovrum.
Man kan ju spekulera i att ett tredje syfte med julen är att träffa nära och kära, men detta finner jag mer obekvämt än trevligt. Det blir oftast så konstigt och krystat när man ska träffas på julafton, eftersom man SKA känna att detta är den trevligaste dagen på året.
Men så här i efterhand måste jag säga att julen stod sig över alla förväntingar. Det var en stillsam och trevlig dag, jag fick en hel del komplemanger och stöd av alla, och när tröttheten från drogerna jag fortfarande tuggar tog över, kunde jag smyga undan och sova en timme medan de andra tittade på Kalle. Julmaten fuskade jag med och åt ett halvt ägg med kaviar på, samt två köttbullar med lite rödbetssallad. Köttbullarna var kanske de godaste jag ätit på 
länge (Ca en månad iallafall), men även ägg och kaviar är sånt som står högt på listan över saker jag ska äta så fort jag får äta fast föda igen. Bäst av allt var dock att se hur Tuva leker med sina nya julklappar. Hon älskar dem och springer från den ena till den andra för att hinna leka med alla samtidigt.Efter att ha spelat och donat med Fallout 3 i de senaste veckorna, har jag nu fixat Bethesda Softworks tidigare spel, Elder Scroll IV - Oblivion. Spelet sades vara en Fallout 3 i fantasymiljö, och efter att ha spelat det en dag så är jag beredd att hålla med. Jag tycker inte att det i det stora hela riktigt håller Fallout 3's klass, men samtidigt måste jag erkänna att det är få saker som jag gillar bättre än att smyga omkring med en pilbåge och leka Robin Hood. Att sätta en välriktad pil i gomseglet på en skrikande Goblin fick mig att återgå till barnstadiet och lyckligt springa och berätta för Jenny. Som den vana mor och fru till en jättenörd hon är, berömde hon mig för min skicklighet med pilbåge och klappade mig på huvudet med ett välutvecklat låtsasintresse för det jag så ivrigt skrutit om. Vad jag älskar den kvinnan!
Jenny och Tuva tittar på Tomten
