Livet lunkar på men nog börjar jag ogilla ugnsstekta grönsaker, eller wokade grönsaker eller jävla broccoli överhuvudtaget. Men laxen i dag var riktigt god. Eller för att citera mitt något skrytsamma jag: Den var faktiskt perfekt!
Tröjjan jag har på mig i dag är dock lite skönt lös och stramar inte alls på samma sätt som den brukar runt överarmarna. Så nånting har nog hänt när en dag till har gått här i fettoland. Och byxorna börjar också kännas lite lösare. Men jag vete faan ja.
Allt handlar ändå bara om illusioner. Jag är ruskigt smal och snygg när jag klär på mig och låser dörren. Så rullar jag in barnvagnen i hissen och ser den avslöjande helkroppsspegelbilden kasta glåpord hela vägen ner till bottenvåningen. Man hör hur hissen riktigt skrattar ondskefullt ända till man kommit utom hörhåll. Fast å andra sidan har jag inte bättre självbild att det bara går ett par minuter förän jag är smal och snygg igen. Sen kommer speglarna, vattenpölarna och fönstrena tillbaka. What to do? What to do?
Jag har hört att det fanns nån kung eller kejsare eller nåt som lät förstöra alla speglar i riket. När jag använder ordet rike känns det som om det är en saga, vilket det mycket riktigt kan vara. Så långt kanske man inte behöver gå, men det vore skönt att kunna gå runt i livet utan att se sin feta lekamen i varje blankpolerad, speglande yta.
Nåja. Slut på gnäll. På onsdag är det fotografering och vägning, så då får ni bedömma själva.
Cee ya!
Mattias
Tröjjan jag har på mig i dag är dock lite skönt lös och stramar inte alls på samma sätt som den brukar runt överarmarna. Så nånting har nog hänt när en dag till har gått här i fettoland. Och byxorna börjar också kännas lite lösare. Men jag vete faan ja.
Allt handlar ändå bara om illusioner. Jag är ruskigt smal och snygg när jag klär på mig och låser dörren. Så rullar jag in barnvagnen i hissen och ser den avslöjande helkroppsspegelbilden kasta glåpord hela vägen ner till bottenvåningen. Man hör hur hissen riktigt skrattar ondskefullt ända till man kommit utom hörhåll. Fast å andra sidan har jag inte bättre självbild att det bara går ett par minuter förän jag är smal och snygg igen. Sen kommer speglarna, vattenpölarna och fönstrena tillbaka. What to do? What to do?
Jag har hört att det fanns nån kung eller kejsare eller nåt som lät förstöra alla speglar i riket. När jag använder ordet rike känns det som om det är en saga, vilket det mycket riktigt kan vara. Så långt kanske man inte behöver gå, men det vore skönt att kunna gå runt i livet utan att se sin feta lekamen i varje blankpolerad, speglande yta.
Nåja. Slut på gnäll. På onsdag är det fotografering och vägning, så då får ni bedömma själva.
Cee ya!
Mattias
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar