Så där ja. Nu har det gått en vecka och det är dags att börja på en ny. Känns rätt okej att ha gått ner ett kilo med tanke på att jag fuskat en hel del och inte behövt vara varken hungrig eller sugen på snask. Om man ska sammanfatta fusket för veckan så är det 3 kolor, fyra vetekakor, en bigMac, två småkakor som jag glömt skriva upp och en del pasta som bara är halvokej. Nåväl, nu är det dags att granska den här dagen i sömmarna.
Frukosten skiter jag från och med nu att berätta om om det inte hänt nåt speciellt. Lunchen var en utsökt GI omelett med 3 ägg, ost, soltorkade tomater, oliver och skinka. SKITGOD!
På eftermiddagen var jag helt mätt men lyxade ändå till det med nån grov jäkla brödbit med frukter i på grabbens förskolas drop in. Som jag i min dumhet trott skulle vara inomhus, döm om min förvåning när man fick stå ute i småregn och frysa röven av sig och snacka om ditten och datten med diverse folk man knappt bryr sig om. Nja, det kanske var hårt. Jag bryr mig om dem, men jag mådde som en påse nötter och hade paniken ända ut i fingertopparna. Mackan var god, barnen söta och sällskapet trevligt trots allt. Skjut mig för motsägelserna, men sån är världen!
Middan blev utmärkt med ugnsgrillade pangasiusfileer, alltså årets stora förlorar fisk. Tänk er själva. Här har de glidit runt i haven och trott de var safe och har skrattat åt torskarna som åkt upp på löpande band. Men nu helt plötsligt är det ombytta roller, skräppangasiusen visar sig vara värsta delikatessen och får vara glad om de inte är utrotade om några år. Till det åt jag två potatisar som jag mosade i smör. Gotteligott. När jag var liten var det den största lyxen de gånger man fick mosa in lite flora i potatisen.
Men hos mormor och morfar fick man nästan alltid göra det, för morfar älskade det. Det var bra.
Så, nu slutligen tabben. Sambon köpte ett nytt bröd till sig och grabben i dag. Rostisar. Den var visst havrebaserad så jag tänkte att jag kan ju alla fall kolla in innehållsförteckningen. 10,nånting g kolhydrater per 100 g. Jag trodde knappt mina ögon. Jag kollade igenom, trippelkollade faktiskt och insåg jublande att jag kunde käka några mackor. Brer på med smör och lägger på ost. Namnam och börjar hugga in! Men när den första är uppäten och jag berättat den glädjande nyheten för alla som velat lyssna kollar jag innehållsförteckningen en fjärde gång och vad ser jag!? Det är 10,nånting per brödbit, det är 40% kolhydrater! Så jävla ruttet. Men det är under alla omständigheter ett ur GI synpunkt väldigt bra alternativ när det gäller bröd, bl.a. för att det inte är äckligt!
Cee ya!
Mattias
Läs även andra bloggares åsikter om fett, pangasius, torsk, potatis, smör, frukost, bic mac, livsstil, Mattias Ericson
Frukosten skiter jag från och med nu att berätta om om det inte hänt nåt speciellt. Lunchen var en utsökt GI omelett med 3 ägg, ost, soltorkade tomater, oliver och skinka. SKITGOD!
På eftermiddagen var jag helt mätt men lyxade ändå till det med nån grov jäkla brödbit med frukter i på grabbens förskolas drop in. Som jag i min dumhet trott skulle vara inomhus, döm om min förvåning när man fick stå ute i småregn och frysa röven av sig och snacka om ditten och datten med diverse folk man knappt bryr sig om. Nja, det kanske var hårt. Jag bryr mig om dem, men jag mådde som en påse nötter och hade paniken ända ut i fingertopparna. Mackan var god, barnen söta och sällskapet trevligt trots allt. Skjut mig för motsägelserna, men sån är världen!
Middan blev utmärkt med ugnsgrillade pangasiusfileer, alltså årets stora förlorar fisk. Tänk er själva. Här har de glidit runt i haven och trott de var safe och har skrattat åt torskarna som åkt upp på löpande band. Men nu helt plötsligt är det ombytta roller, skräppangasiusen visar sig vara värsta delikatessen och får vara glad om de inte är utrotade om några år. Till det åt jag två potatisar som jag mosade i smör. Gotteligott. När jag var liten var det den största lyxen de gånger man fick mosa in lite flora i potatisen.
Men hos mormor och morfar fick man nästan alltid göra det, för morfar älskade det. Det var bra.
Så, nu slutligen tabben. Sambon köpte ett nytt bröd till sig och grabben i dag. Rostisar. Den var visst havrebaserad så jag tänkte att jag kan ju alla fall kolla in innehållsförteckningen. 10,nånting g kolhydrater per 100 g. Jag trodde knappt mina ögon. Jag kollade igenom, trippelkollade faktiskt och insåg jublande att jag kunde käka några mackor. Brer på med smör och lägger på ost. Namnam och börjar hugga in! Men när den första är uppäten och jag berättat den glädjande nyheten för alla som velat lyssna kollar jag innehållsförteckningen en fjärde gång och vad ser jag!? Det är 10,nånting per brödbit, det är 40% kolhydrater! Så jävla ruttet. Men det är under alla omständigheter ett ur GI synpunkt väldigt bra alternativ när det gäller bröd, bl.a. för att det inte är äckligt!
Cee ya!
Mattias
Läs även andra bloggares åsikter om fett, pangasius, torsk, potatis, smör, frukost, bic mac, livsstil, Mattias Ericson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar