lördag 20 september 2008

Fredag, seminarium och en krämbulle, hupp!/Mattias

I går var jag på seminarium med Focus och Synovate så här mittemellan valen. Det var väldigt intressant i början, men tappade i intresser ungefär i takt med att jag blev tröttare och tröttare, och dessutom en aning hungrig. Men det gick att hantera. Kasnek mest för att jag gaktiskt äter GI som är en jäkla bra diet att vara mätt av. Poängen med GI är väl flera men en är att om man äter de fett och långsamma kolhydrate, ja och protein och vitaminer också så klart, så blir man mätt längre. Ett bra exempel på motsatsen är pasta som kryllar av snabba kolhydrater. Man trycker gärna i sig ett ton pasta, blir propponmätt och full av energi, en halvtimme senare måste man äta igen. Inte bra för vikten det inte. Om man däremot äter grovpasta så jobbar kroppen längre med maten eftersom det är mer att bryta ner, och då håller man sig mätt längre, minskar sitt sockersug och helt enkelt går ner i vikt därför. Det funkar utmärkt.

Min frukost är som alltid värsta GI-dieten, god, nyttig och mättande. Det konstiga är att jag ibland tycker det är oöverstigligt jobbigt att värma bären i micron och koka ägg, och då är det lätt hänt att det blir en smörgås, vilket är uselt. Men hittills har det funkat bra, eftersom hallon och yohurt är såå gott.

Till lunch blev det en grov smörgås på Sandys, inte klockrent, men gott och den höll mig mätt länge. Men det är nu jag gör mitt stora misstag. På seminariet bjuds det så klart på lyxmackor. Fint, smaskigt vitt bröd med salami, brie och massa annat smask. Förutom brödet i och för sig relativt okej, men inte något att rekomendera och nu visar sig de snabba kolhydraternas tryanni. JAg trycker i mig den här mackan och mitt blodsockerkurva rubbas och inte långt därefter känner jag sötsuget, och på promenad genom gamla stan kan inte jag och gravida Annie motstå krämbullens frestelse när vi tränger oss före några pensionärer på ett fik på Lilla Nygatan.

Solen värmer oss och sockret ger oss kickar och bullen är så fylld av kräm att det sprutar när jag äter. Åhh, så gott. Livet är ganska bra. Men diet är ganska dumt just då. Sockret rubbar blodsockerkruvan ännu mer och ganska snart efter blir jag trött som ett gäng gnuer som blivt jagade en hel dag av ett lejon. och nu, nu, nu blir Martin arg kan jag tro. Jag dricker cola, mest för att överleva och inte somna på tunnelbanan hem. Lite också för att jag tror att det ska vara sagolikt gott, vilket det inte är i dag. Det var synd!

Nar dagen ändå gått åt helvete matmässigt äter jag en lite påse godis på kvällen til filmen Dumpad som är ganska okej och jag somnar sött på soffan.

Cee ya!
Mattias

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

mmmmm krambulle och cola, det gar ju inte att saga nej till

Rosita