tisdag 16 september 2008

Det fortsätter. Med bakslag!!

I går påstod jag att jag bara skulle äta upp den där pastasalladen som var kvar från i söndas, men när timmarna gick och klockan var tio på kvällen gjorde jag det mest korkade man kan göra! Jag åt två vetepolarkakor med smör och ost. Så mycket energi att man kan konkurera med Martins gasproduktion. (För övrigt ett problem jag också lider av, funderar lite smått om det beror på att det uppstår avgaser när fettet förbränns i större grad för nog faan fiser man mer när man går ner i vikt?). Det var gott, men varje tugga bar en viss fadd bismak. För jag visste så väl att det var fel och att förbjuen frukt är godast är bara sant i, ja jag vet inte ens när.

Började dagen lika uselt som jag slutade kvällen innan. Det där stans goda brödet. Till mitt försvar till varför det är jag som falerar hela tidenoch inte de andra så beror det på att jag redan hållt på sen början av juli ju. Jag fuskade inte heller första veckan då, det vore ju skönt om det hade domkumenterats också!

Självklart straffade sig den där degklumpsfrukosten genom att göra mig hungrig redan på 3:an mot jobbet. Men återigen var jag tapper och höll ut, så lite har jag förlåtit mig själv.


Som jag kanske nämnt, eller kanske inte, så jobbar jag i Stockholms Stadshus, ni vet det där huset som har ett högt torn mitt i Stockholm. Här finns det två restauranger. En vanlig personalrestarung och så Stadshuskällaren, när man faktiskt kan äta alla nobelmiddagar som serverats. Men det är dyrt och måste beställas i förväg. Att äta lunch där är också dyrt, men det är så mycket lugnare än i personalmatsalen så när mina vänner var på besök i dag så åt vi faktiskt där. 145 spänn för en ceasarsallad är faktiskt knappt okej, speciellt som den inte var särskilt god. Men en bra grej var att det inte var krutinger i, vilekt är det GI farliga med ceasarsallad, nej, det var EN krutong. I och för sig jättestor, men det var lätt att lyfta över den till Niklas talrik, som inte behöver gå ner i vikt.

Nu är jag hungrig som sjutton och funderar på att ta en frukt innan jag påbörjar min hemresa till utanförskapets Högdalen.

Cee ya!

2 kommentarer:

Martin Lundström sa...

Nej, Mattias! Bättre planering vill vi se... Inte balla ur! I slutet av veckan väger vi dig, och då vill vi se resultat!

/Viktbefäl Lundström

Anonym sa...

Mmmm. Planeringen ja. Men försök planera mitt liv så får du se hur smal du blir!